Varför lektionsobservationer?
Om undervisningen ska kunna utvecklas
behöver den observeras!
Ingen kan observera sig själv, inte ens med hjälp av video. Någon med god kunskap i hur man observerar och vad som skall observeras behöver tillföras.
Alla branscher som vill utvecklas har idéer om hur man vill arbeta för att nå den önskade utvecklingen. Ett sätt som vi, med stöd i forskning, visat är framgångsrikt när det gäller skolan, är lektionsobservationer med efterföljande coachande didaktiska samtal.
För att observationerna ska leda till utveckling behöver det finnas ett tydligt, konkret, lätthanterligt observationsprotokoll. Observatören bör också fått utbildning i vad och hur man genomför en observation.
Timperley beskriver det så här:
”Genom att använda enhetliga kriterier vid observationer på skolnivå får lärare och ledare lärandeprofiler för skolan som helhet, och därmed en bild som de kan använda som grund för det professionella lärandet. Under handledningen kan lärarna sedan diskutera dessa lärandeprofiler och på så sätt utarbeta ett fokus för lärandet. Genom att tillsammans fastställa kriterierna för effektiva undervisningsmetoder och diskutera slutsatserna av observationerna kan man fördjupa den kollektiva kunskapen om specifika metoder”
(Timperely, 2013, s.85)
USiP är ett observationsprotokoll som synliggör de konkreta handlingar och aktiviteter lärare GÖR tillsammans med sina elever när eleverna lär sig. Protokollet är konkret och hjälper den observerade läraren att se sin egen utvecklingspotential.
Det räcker inte med att bli observerad. Vikten av hur det coachande didaktiska samtalet genomförs och tas emot av den observerade läraren, kan inte nog poängteras.
Positiv förstärkning är det som effektivast leder till utveckling och framsteg. Återkopplingssamtalet har därför sitt fokus just på positiv förstärkning.
Läraren ska lämna samtalet och känna sig bekräftad, men också med en förståelse för vad i undervisningen som kan utvecklas.
Läraren skall också veta hur hen kan GÖRA för att förändra undervisningssituationen. Det är genom responsen, i det coachande didaktiska samtalet som lärarens självförtroende stärks inför fortsatt utveckling av undervisningen
Bryk m.fl illustrerar det så här:
(Bryk m.fl., 2018, s. 23)
”Nätverket kom till slut att fokusera på två processer som har stor betydelse
för nyutexaminerade lärare: kvaliteten på den återkoppling som lärarna får för att
förbättra sin undervisning, och graden av stöd som de upplever i relation
till sin närmaste chef, rektorn”
”Att göra något åt glappet mellan
(Katz, Ain Dack, Malloy, 2020, s. 68)
vad lärarna säger att de gör
och vad de faktiskt gör
blir en del av arbetet”